50 % bra 50 % dåligt

I Torsdags var det dags för återbesök för Qlura hos Jessica på Treat4Dogs jag tycker att Qlura har känts väldigt fin i kroppen och Jessica höll med  ROTFL  så nu får vi träna på som vanligt! Så idag var det dags att träna bana för första gången på väldigt länge vilket verkligen kändes i mitt flås, Qlura däremot var fantastisk hon lyssnade så himla fint och gjorde sitt bästa, det var verkligen galet roligt att träna bana igen och nu hoppas jag att vi kan komma igång på allvar igen.

Nim var också med hos Jessica då hon visat tecken på smärta senaste tiden ville jag att hon skulle känna igenom henne, även där höll Jessica tyvärr med och efter att ha pratat med veterinären får hon nu en kur metacam för att se om det kan hjälpa henne.
Det är så sjukt sorgligt Nim är en sån levnadsglad hund med så mycket kapacitet som hennes kropp inte klarar av och jag önskar att jag på något sätt kunde laga henne så att hon skulle kunna leva ett sånt aktivt liv som hon vill, träning läggs nu på is men hon får springa sina vanliga rundor på fälten precis så mycket som hon känner att hon vill och så fortsätter vi med rehab träning och håller tummarna att hon tycker att det är tillräkligt  Heart

Tiden bara går!

I Måndags blev Qlura 5 år fattar ni? för det gör inte jag  Grin
Det är faktiskt galet när man tänker på hur snabbt tiden går.
Jag kommer fortfarande ihåg när jag såg att kullen var född och hur jag väntade i vad jag tyckte var en evighet ( evighete var egentligen 4 timmar ) på ett mail från hennes uppfödare som meddelade att en av tikarna var min om jag ville.
Lycka,spänning och rädsla på en och samma gång men jag har då aldrig ångrat mitt val.
Qlura må vara en klurig liten hund, men en tokigare, gladare och sötare hund kommer jag aldrig få igen, det var bara meningen att hon skulle hamna här i en av dom mest kaotiska perioderna i mitt liv.
Hon har lärt mig så mycket, det låter kanske klyschig men hon har bidragit mycket i den enorma resan mot att hitta ett inre lugn och att kunna andas med magen.
Många inklusive jag själv förväntade sig stordåd på tävlingsbanorna av denna lilla kanonkula, men den vägen har inte varit så enkel men vi har många år kvar tillsammans och även om vi aldrig hittar tillbaka till formen vi ibland lyckats ha ska vi i alla fall ha roligt på vägen  Heart

Slalom film

Det är inte mycket agilityträning här hemma just nu, för det första har det varit och är fortfarande så fruktansvärt varmt,jag är galet trött när jag kommer hem från jobbet och Nim lyckades springa in i en parkerad bil för 3 veckor sen och fick efter det vila och Qlura gjorde illa trampdynan när vi var och badade så det är dumt att säga att allt flyter på  Struggle
Men jag har varit ledig sedan i Onsdags då tanken var att vi skulle vara på Hula hoppet och tävla. I stället har jag vilat och igår fanns det ork till lite hemma träning då båda brudarna känns fina igen.
Nim gör framsteg slalomen är rak om man bortser från att pinnarna är böjda utåt, hon har svårt för ingångar där hon behöver bromsa mycket men det känns som tekningen blir bättre och bättre.
Qlura fick också träna slalom då dessa pinnarna viker sig känns det inte som att motsåndet blir lika hårt så här i början av igångsättningen. Hon känns himla fin och jag älskar verkligen att träna med henne.

 

Det bästa jag vet är att träna hund men på senaste tiden har det inte funnits ork eller motivation, det dör liksom ut varje gång nån skadar sig även om det bara är små saker som läker snabbt.
Just nu är jag glad för varje dag jag har med mina fyrbenta men när dom inte finns mer kommer jag vara utan hund länge.
Jag kommer aldrig låta mina hundar bara gå i koppel så att dom inte kan skada sig.
Dom ska först och främst vara lyckliga hundar som får springa lösa i skogen, bada, leva livet och vara lyckliga.
Så just nu får det vara så här lätt träning när motivationen finns och om Qlura får ok stämpel i Augusti kanske suget efter tävling och mer träning kommer tillbaka.