Tiden bara går!

I Måndags blev Qlura 5 år fattar ni? för det gör inte jag  Grin
Det är faktiskt galet när man tänker på hur snabbt tiden går.
Jag kommer fortfarande ihåg när jag såg att kullen var född och hur jag väntade i vad jag tyckte var en evighet ( evighete var egentligen 4 timmar ) på ett mail från hennes uppfödare som meddelade att en av tikarna var min om jag ville.
Lycka,spänning och rädsla på en och samma gång men jag har då aldrig ångrat mitt val.
Qlura må vara en klurig liten hund, men en tokigare, gladare och sötare hund kommer jag aldrig få igen, det var bara meningen att hon skulle hamna här i en av dom mest kaotiska perioderna i mitt liv.
Hon har lärt mig så mycket, det låter kanske klyschig men hon har bidragit mycket i den enorma resan mot att hitta ett inre lugn och att kunna andas med magen.
Många inklusive jag själv förväntade sig stordåd på tävlingsbanorna av denna lilla kanonkula, men den vägen har inte varit så enkel men vi har många år kvar tillsammans och även om vi aldrig hittar tillbaka till formen vi ibland lyckats ha ska vi i alla fall ha roligt på vägen  Heart

Slalom film

Det är inte mycket agilityträning här hemma just nu, för det första har det varit och är fortfarande så fruktansvärt varmt,jag är galet trött när jag kommer hem från jobbet och Nim lyckades springa in i en parkerad bil för 3 veckor sen och fick efter det vila och Qlura gjorde illa trampdynan när vi var och badade så det är dumt att säga att allt flyter på  Struggle
Men jag har varit ledig sedan i Onsdags då tanken var att vi skulle vara på Hula hoppet och tävla. I stället har jag vilat och igår fanns det ork till lite hemma träning då båda brudarna känns fina igen.
Nim gör framsteg slalomen är rak om man bortser från att pinnarna är böjda utåt, hon har svårt för ingångar där hon behöver bromsa mycket men det känns som tekningen blir bättre och bättre.
Qlura fick också träna slalom då dessa pinnarna viker sig känns det inte som att motsåndet blir lika hårt så här i början av igångsättningen. Hon känns himla fin och jag älskar verkligen att träna med henne.

 

Det bästa jag vet är att träna hund men på senaste tiden har det inte funnits ork eller motivation, det dör liksom ut varje gång nån skadar sig även om det bara är små saker som läker snabbt.
Just nu är jag glad för varje dag jag har med mina fyrbenta men när dom inte finns mer kommer jag vara utan hund länge.
Jag kommer aldrig låta mina hundar bara gå i koppel så att dom inte kan skada sig.
Dom ska först och främst vara lyckliga hundar som får springa lösa i skogen, bada, leva livet och vara lyckliga.
Så just nu får det vara så här lätt träning när motivationen finns och om Qlura får ok stämpel i Augusti kanske suget efter tävling och mer träning kommer tillbaka.

Midsommar

Nim, Qlura ,Winna,Nissa, Zoe, Silaz och My

Midsommar firades tillsammans med fina vänner och en massa hundar alla hundarna skötte sig exemplariskt om man bortser från Karamellen som hade fullt upp med att hålla reda på alla, att ha två bästakompis familjer på besök samtidigt var inte lätt för henne kan jag lova, men det gick bra ändå och det blev en trevlig kväll och förmiddag med ganska fint väder och god mat.

Igår fick båda tjejerna träna lite för första gången på länge för Qluras del som fick träna lite hoppteknik, Nim fick göra detsamma samt träna lite slalom vilket hon gjorde med bravur. Himla roligt att få träna dom båda igen
Idag blev det en orgonpromenad med simträning, vi har en perfekt rastplats på promenadavstånd där hundarna kan få simma och nu är det dessutom perfekt tempratur i vattnet.
En hel del tittande på Lydnads VM blir det just nu och Sverige är helt fantastiskt bra, men jösses så sugen jag blir på att träna lydnad igen det finns nästan inget häfigare än samspelet mellan hund och förare.
Jag vet att jag bara borde ta tag i det och träna mer lydnad med dom jag har men det är inte lätt, Qlura hade verkligen kunnat bli en jätte rolig lydnadshund men att få henne att ligga plats eller utföra ett tyst program med andra hundar så nära känns som ett projekt som är omöjligt. Nim kanske men det hade behövts en helt annan grund och vilja till samarbete för att lyckas få henne att älska lydnadsträningen, något jag tycker är svårt när man inte haft dom som små och kunnat jobbat upp det där samarbetet.