Man tager vad man haver

Om Nim själv får välja är det denna bollen hon plockar med sig när det vankas träning Smile

Nu när det blev lite vinter till och med i Skåne blev träningsmöjligheterna inte speciellt stora och då jag varit förkyld senaste veckan har det funnits kraft till kortare pass hemma. Min tanke var att lära in slalom på Nim som jag gjorde med Qlura det vill säga ále och bågar jag vet inte om det kan bli mycket smidigare än så?!
Men så har jag inga bågar hemma men bestämde mig för att göra första stegen utan bågarna och bara sex pinnar.
Det blir fel ibland men mestadels blir det rätt och Nim tyckte det var en himla rolig träning,jag tror dock att bågarna får vara med i framtiden men just nu när vi inte har möjligheten får det bli så här.
Sen fick båda tjejerna träna på höger och vänster på klickerplattan grunden till skarpa svängar på balansen, dom båda greppade det snabbare än jag trott.
Qlura blev lite väl taggad ibland och tyckte vi kunde göra det hela roligare genom att hon fick bestämma åt vilket håll hon skulle svänga samt hur många gånger hon skulle snurra runt svängpinnarna men det var riktigt bra träning för henne då hon var tvungen att tänka ordentligt vart hon satte tassarna.
Nim tänker mer hon är sansad och koncentrerad och hon tar sällan egna initiativ  i denna typen av träning vilket gör att dom är som dag och natt att träna. Det kan vara lite frustrerande ibland när man är van vid blixten Qlura som kan hinna göra 10 saker innan du ens hunnit öppna munnen men ack så lärorikt Smile

Ibland blir det bara dåligt.

425675_10150580116547404_646768361_n

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det finns en bild som börjat få massa ”gilla” på fb igen, En helt fantastisk bild som är tagen 2012,  Men också en bild som gör mig så himla ledsen då den påminner om så mycket,
Drömmar och framtid som  gick i 1000 bitar.
Stimm i bästa skick och den fantastiska dottern som precis kommit hem, Den mest efterlängtade valpen någonsin efter favorit tiken och once in a Life time hanen min Hajja.
En lite stjärna som var på väg att bli något stort, modig framåt och bara alldeles jätte glad. perfekt på alla sätt och ja fortfarande den bästa Pumi jag träffat på Heart
Vi tre vi skulle göra så mycket roligt tillsammans i så många år, Ni vet när man planerat så där bra den ena hunden känns relativt färdig tränad och man kommer ha flera år tillsammans med två hundar på tävlingsbanorna.,  Men så blev det ju inte det blev inte ens i närheten som jag tänkt, det blev snarare värre än vad jag någonsin kunnat tro.
Så oavsett hur fin den bilden är gör det så fruktansvärt ont att se den.

I think that I found myself a cheerleader!

 


I think that I found myself a cheerleader !

Den här hunden alltså Heart om ni visste hut tacksam jag är för att jag bestämde mig för att köpa henne förra året!
Jag vet att hade jag inte gjort det då hade jag med största sannorlikhet inte skaffat någon mer hund.
Att behöva ta bort Hajja blev helt enkelt för mycket, jag hade vant mig vid tanken att placera om henne till ett hem där hon skulle få leva vidare och ha det precis så bra som hon förtjänade.
Men när det slutade som det gjorde försvann allt roligt med att ha hund överhudtaget.
Hon var en fantastisk hund och framför allt var hon Stimms dotter som jag väntat på så länge och när jag äntligen fick henne förlorade jag henne lika fort igen.
Dom är så många som stannat för kort tid för att det ska vara värt det längre det tar för mycket energi att tänka på det hela dagarna och ibland tror jag att jag kommer bli galen av att vara orolig för att något mer ska hända nån av dom.
Men så tittar jag på henne den där lyckliga hunden helt utan bekymmer hon är bara lycka hela tiden 24 timmar om dygnet tar livet med en klacksapark och jag blir glad i hela kroppen av att se henne och tacksam för att jag köpte henne,
Ja det är jag verkligen och vi kan diska oss på varenda tävling hela våran tävlingskarriär bara hon får vara frisk och glad i många många år till!!