Hopp om framtiden.

Idag var det dags för besök hos Treat 4 Dogs igen, Nim har inte belastat sitt högra bakben sedan hon skar sig i Söndags och idag var första dagen om hon gått på det lite mer så jag hade inte förväntat mig att hon skulle vara i nåt prima skick i kroppen även om hon känts riktigt fin innan detta hände. Men Jessica var väldigt nöjd, hon kändes mjuk och fin och musklad lite stel på insidan av höger lår men det är ju inte så konstigt när hon hoppat fram på tre ben senaste dagarna.
Hon fick massage och även laser på tassen, och när den har läkt helt får vi börja träna lite mer och successivt öka på träningen samtidigt som vi varvar med rehab övningar  :inlove:
Det känns så himla positivt just nu, även om jag vet att det finns risk för att hon inte håller för någon tyngre belastning så känner jag mig hoppfull med tanke på dom stora framsteg hon gjort under dessa 10 veckorna :)

Alltid är det något.

Min förkylningen håller fortfarande i sig och den lilla träningskombinationen här hemma har jag fortfarande inte orkat ge mig på, ganska trött på detta långdragna snorande nu.
Igår av jag mig på en lite längre morgonpromenad så att hundarna skulle få simma lite, lyckliga hundar som simmade och simmade i det varma vädret men så när vi skulle gå hem såg jag att Nim inte stödde på ena baktassen och att där var blod överallt.
Hon hade skurit av en större del av trampdynan :(
Jag tog av mig en stumpa och lindade runt tassen och sen upp med Nim över axlarna även om hon mer än gärna hade gått blödde det så mycket att jag hellre bar henne, husse kom som tur var och mötte upp oss och hjälpte till att bära.
Igår var hon helt obekymrad om såret men idag går hon inte gärna på tassen, men såret ser väldigt fint ut trotts att det är ganska stort och hon är otroligt duktig när vi lägger om bandage och jag är åter igen så tacksam att jag har hundskor här hemma så hon kan gå ut och rasta sig utan att bandaget blir blött.
Nu hoppas jag att hon läker snabbt och enkelt jag har aldrig haft en hund som ogillar att vara i stillhet som hon gör och hade hon fått hade hon sprungit maraton på tre ben just nu.

Ikväll har jag tävlingskurs och ska försöka träna lite med Qlura också det är inte långt kvar till Halmstad tävlingen och det hade varit trevligt om vi hann träna lite innan dess :)

I brist på energi

Det här med att hinna blogga är inte lätt, senaste veckorna har all överbliven energi och tid gått till träning med hundarna och det har varit alldeles för lite av den varan pga en långdragen förkylning och mycket jobb.
Jag önskar så att jag snart kan ha råd att köpa ett riktigt slalom och en balans hem till vår lilla bana, det hade underlättat att bara gå utanför dörren och träna små micropass när det finns energi till det.
Två agilitykurser har jag dragit igång en grund och en tävlingskurs vilket ger en hel del extra energi och motivation till att träna själv med, det är verkligen inspirerande att se hur andra utvecklas.

Nim fortsätter med rehab träning och även med RC träningen som verkligen går framåt hon är verkligen jätte rolig att träna med och jag ser så fram emot att komma igång och träna mer med henne.
Vi har hittat en kanon ställe på promenadavstånd där vi kan simträna vilket båda hundarna uppskattar mycket så nu vill vi ha lite mer värme.
Qlura känns jätte fin just nu och är anmäld till årets första tävling som blir i Halmstad för oss,  när det inte finns så mycket pengar att tävla för får man helt enkelt välja ut sina favoriter, jag hade verkligen velat kvala till SM 2019 men inser att det kan bli svårt när det inte blir så mycket tävlingar som jag önskat men vi ska göra vårat bästa och framför allt ha en rolig tävlingssäsong  :inlove:

Förra helgen fick vi tyvärr säga hej då till Glenn våran fantastiska skäggagam som inte ens blev 3 år :( så fruktansvärt sorgligt och oväntat och det är svårt att vänja sig vid att han inte längre sitter i terrariet och vinkar när man kommer hem.