Trasdockorna

Idag skulle jag och Qlura tävlat i Göinge-Broby men så blev det inte riktigt för efter besöket hos Jessica i måndags blev vi i stället ordinerade vila. Min magkänsla om att hon inte är helt okej i kroppen var alltså rätt.
Qlura är inte lätt med det där hon svarar alltid mycket bra på behandling men sen kommer det smygandes tillbaka igen och det är bara små saker som gör att man ser att hon faktiskt har ont även om just rivningar och taxering är ganska tydliga tecken för henne del. Det är samma muskler so i höstas då hon hade en sträckning i Iliopsoas på höger bak och är ordentligt stel i vänster bog.
Så istället för tävling denna helgen och nästkommande helg simtränar, promenerar och masserar vi och på söndag är det dags för nästa behandling.
Nim var med och Jessica var snäll och gick igenom henne snabbt då hon börjat med sina hoppsasteg igen, Hon hade inten smärta i ryggen men vill inte räta ut sit högra bakben, hon har ingen direkt smärta men något är ju knas när man inte kan räta ut ett knä.
Så hon simmar promenerar och masseras hon också.
Det är med andra ord som vanligt hos mig med skadade hundar, Jag vet inte vad jag gör för fel kanske jag helt enkelt tränar för lite med mina hundar. Nu har ju Qlura varit frisk som en nötkärna fram tills nu när musklerna krånglar  så jag ska nog inte klaga men hon är ju inte den första hunden som jag lyckats ha sönder och just nu känner jag mig ganska uppgiven när det kommer till hundträning för lagom till suget efter tävlingssäsongen började var det någon som påminde mig om att inget ska vara enkelt.

Men både brudarna lever och är glada och det är faktiskt huvudsaken  Heart

I brist på energi

Det här med att hinna blogga är inte lätt, senaste veckorna har all överbliven energi och tid gått till träning med hundarna och det har varit alldeles för lite av den varan pga en långdragen förkylning och mycket jobb.
Jag önskar så att jag snart kan ha råd att köpa ett riktigt slalom och en balans hem till vår lilla bana, det hade underlättat att bara gå utanför dörren och träna små micropass när det finns energi till det.
Två agilitykurser har jag dragit igång en grund och en tävlingskurs vilket ger en hel del extra energi och motivation till att träna själv med, det är verkligen inspirerande att se hur andra utvecklas.

Nim fortsätter med rehab träning och även med RC träningen som verkligen går framåt hon är verkligen jätte rolig att träna med och jag ser så fram emot att komma igång och träna mer med henne.
Vi har hittat en kanon ställe på promenadavstånd där vi kan simträna vilket båda hundarna uppskattar mycket så nu vill vi ha lite mer värme.
Qlura känns jätte fin just nu och är anmäld till årets första tävling som blir i Halmstad för oss,  när det inte finns så mycket pengar att tävla för får man helt enkelt välja ut sina favoriter, jag hade verkligen velat kvala till SM 2019 men inser att det kan bli svårt när det inte blir så mycket tävlingar som jag önskat men vi ska göra vårat bästa och framför allt ha en rolig tävlingssäsong  In Love

Förra helgen fick vi tyvärr säga hej då till Glenn våran fantastiska skäggagam som inte ens blev 3 år Frown så fruktansvärt sorgligt och oväntat och det är svårt att vänja sig vid att han inte längre sitter i terrariet och vinkar när man kommer hem.

 

Om någon kommer på villovägar

Jag har länge velat ha taggar till djuren här hemma speciellt till katterna som går ute men även till hundarna eller ja i alla fall till Nim, Qlura är sällan mer än 4 meter ifrån mig men man vet aldrig.
Så när jag hittade Skyltmax plastskyltar som var det billigaste alternativet jag hittat slog jag till på varsin tag till dom 4 benta.
Till en början tyckte jag dom var lite för stora men nu när jag vant mig är dom nog ändå ganska lagom, och inget att djuren verkar störas det minsta över dom och eftersom det är plast väger dom ingenting. Det är bara den gula alltså Oteps som är svart på baksidan vilket är att föredra då dom vita blev repiga när jag satte fast dom på hängarna.
Men för det priset är jag super nöjd och det gör inget om katterna blir av med en, nu hoppas jag dock att ingen av dom någonsin kommer på villovägar!

Nim var hos Jessica för drygt en vecka sen och till min stora glädje var hon mycket bättre i ryggen, musklerna var fortfarande lite stela men jag fick tillåtelse att ha henne lös ( men utan några tokrus) så hon har fått röra sig mer fritt och tränat lite på plankan samt att vi har jobbar med stretching och imorgon är det dags för nästa besök och jag hopad att hon känns ännu bättre då.

Qlura har fått tränat lite och i helgen var vi i Åhus där hon fick träna med störning som hon fixade mycket bra, och det var så fruktansvärt roligt att springa med henne. Den lilla filmsnutten är från hennes ljusaste stund rent störningsmässigt denna träningen  In Love Nu hoppas jag våren kommer på riktigt så vi kan komma igång att träna ordentligt Grin