Tre veckor har nu passerat sedan sista parningstillfället, dygn 23 idag för att vara exakt.
Qlura som är en hungrig hund i vanliga fall är nu manisk med att tigga och leta efter mat, hennes ljuver är mer rosa och hårda och hon har breddat sig om midjan, Hon är ju i vanliga fall en väldigt lycklig hund men nu är det nästan som det lyser om hela henne precis hela tiden.
Min magkänsla säger att det bakas små karameller där inne men det är så klart önsketänkande också önska och hoppas får man faktiskt göra hur mycket man vill och orkar.
Nästa vecka får vi besök av eventuella valpköpare något jag ser fram emot, det kommer kännas konstigt att sitta på andra sidan som uppfödare men samtidigt väldigt spännande och inspirerande, jag hoppas jag kommer vara en lika bra uppfödare som jag tror Qlura kommer vara mamma till sina små.
Meeen som sagt det ska vara valpar där inne också, förhoppningsvis är det inte långt kvar tills jag är helt säker.
Just nu njuter vi mest av den tidiga våren som varit i Skåne senaste tiden och lyckan av att kunna träna hemma på lilla hemmabanan, i träningen är Qlura precis som vanligt och går som en kanonkula :)
Planen är att jag ska sätta igång Nim ”på riktigt” nu i vår något som hon verkligen uppskattar så jag hoppas att våren är här för att stanna :D
Big News
I många år har jag funderat fram och tillbaka på att ta en valpkull på Qlura, men det har aldrig funkat rent praktiskt då jag bott själv och jobbat heltid så jag la ner dom planerna förra året ( trodde jag )
Men så hade vi besök av Wamos och hans vänner för ett par veckor sen då dom var i Skåne och tävlade, och under den helgen började Qlura löpa vilket var en månad tidigare än jag förväntat mig.
Helt plötsligt var tankarna på en valpkull igång igen Qlura är ändå över 5 år så det är liksom sista chansen, efter att ha diskuterat det med min sambo och med andra kloka Mudi människor bestämde jag mig för att para Qlura med Wamos.
Wamos har varit mitt val sedan jag började fundera på valpar för flera år sedan och som tur var fick jag fortfarande låna honom,
Något som jag är hans matte Kajsa väldigt tacksam för.
Wamso bodde hos oss 6-8 februari och kärlek uppstod mellan honom och Qlura och om allt går som det ska blir det valpar i början av April :heart:
Jag ser så fram emot detta och hoppas att det just nu gror valpar i Qluras mage, det ska bli så otroligt roligt att få vara med om detta och jag ser fram emot att lära känna valpköpare som jag sen får följa i många år framöver.
Men jag vågar inte hoppas för mycket och än är det för tidigt att se några tecken Qlura är som vanligt om man bortser från detaljen att hon varit extra förtjust i sin syster Nim efter detta löpet.
Mer info om den planerade kullen hittar ni under valp planer här i bloggen.
Är du intresserade av en Mudi från denna kombinationen kontakta mig på sara@sarastassar.se
Den perfekta hunden finns den?
Vilken är den perfekta hunden? Ni vet den där som leker precis som man vill när den kommer hem som valp, som är nyfiken framåt social och stabil, Har en perfekt av och på knapp redan från början klarar av alla stökiga miljöer utan någon träning. Jag inser när jag läser om planerade valpar att det finns en massa såna hundar men jag har då inte haft en ända.
Dom har alla varit perfekta på sina sätt och med rätt träning och uppbyggnad men att säga att dom inte haft några svagheter och styrkor vore en lögn.
Jag är kanske extra kritisk jag vet inte men jag tror att man måste kunna erkänna sin hunds brister och styrkor se vad man kan behöva mer eller mindre träning av, Speciellt om man ska avla.
Och det är just därför jag tänker så mycket på detta i omgångar, Många tycker att jag ska avla på Qlura och så sent som här om dagen när jag pratade med min veterinär om kastrering blev denna helt förskräckt och undrade hur jag ens kunde tänka tanken att inte avla på den ”perfekta” hunden.
Ja hon är perfekt på många vis, hon har många otroligt fina egenskaper och visst kanske hon skulle kunna tillföra en del till Mudi aveln beroende på vad man tittar på, vilken hane man väljer och vad hon tänker ärva ner till sina valpar.
Qlura är helt skottfast hon har en otroligt bra på och av knapp inne hon är otroligt arbetsvillig, alltid glad gillar folk inga problem med barn och folksamlingar utan lägger sig bara och sover på rygg, inga problem att leka med andra människor. hon är frisk och sund i kroppen inget klödd med löp känslig make eller andra små problem, när hon kom hem som liten lekte hon bra men jag har fått bygga upp det i olika miljöer, jag kan inte påstå att det varit svårt men ändå jag har jobbat med det mest för att hon vill hålla kolla på allt runt om. Hon bodde längre tid hos sin uppfödare i Ungern och jag har därför inte kunnat lägga en grund direkt från 8 veckor men ska man lägga nån vikt vid det måste jag säga att hon vat otroligt trygg ändå.
Sen finns det andra delar som är mindre bra jag hade så klart kunnat skylla på att det handlar helt om mig att jag är kass som djurägare eller att hon kom till Sverige sent och därför är som hon är.
Men om jag är så kass så jag inte lyckas få henne perfekt ska jag verkligen ta en kull valpar då?
Hon har otroligt mycket vakt inte när vi är hos andra men hemma vaktar hon allt mot andra hundar, hon är oroligt osäker på nya hundar och utåtagerande, när det väl släpper blir hon bästa polare men det är ändå ett ganska stort problem speciellt på tävling då hon kan ha svårt att hålla ihop när det är mycket runt om att hålla reda på.
Dessa ”problem” blev mycket värre efter sista löpet och att råttorna flyttade hem till oss, efter att jag tog tag i mitt liv på personligt plan osv, så visst har många saker inverkan men ändå finns det där och jag vet att den där osäkerheten mot andra hundar finns hos några syskon med.
sen vet jag att hon kanske hade haft en bättre koncentrationsförmåga om jag lagt en annan grund men hur ska jag kunna veta det säkert?
Jag menar om man tittar på Stimm som i mina ögon är/var en av dom bästa Pumi som funnits mentalt och arbetsmässigt, sen har han kanske inte den snyggaste och mest korrekt byggda men hans byggnad var väldigt förmånlig. Men hans egenskaper ser man inte så mycket av hos valparna, så då är frågan var han bara perfekt för att jag tränat honom så eller gick dom delarna bara inte i arv?
Tusen frågor inga svar och ja jag är förvirrad när det gäller detta, Visst vore det helt fantastiskt med en Qlura valp om ett par år men det finns ju alltid ett men!